|
|
||||||||||||||||||||||
| vi hoppas få valpar i slutet av oktober | ||||||||||||||||||||||
 |
 |
 |
|
|||||||||||||||||||
|
inavelsgrad 0,0 % |
||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||
| vi hoppas få valpar i slutet av oktober | ||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
inavelsgrad 0,0 % |
||||||||||||||||||||||
Bernerhagen's Hubert Blenheim hane
föddes. 17,14 födelsevikt 214 g
Bernerhagen's Harald Black and Tan hane föddes. 01,30 födelsevikt 233 g
Bernerhagen's Hanna Black and Tan tik föddes. 03,29 födelsevikt 210 g
Bernerhagen's Hilma Trikolor tik föddes. 04,19 födelsevikt 166 g
Bernerhagen's Hilda Black and Tan tik föddes. 05,21 födelsevikt 219 g
Bernerhagen's Hildur Trikolor tik föddes. 07,37 födelsevikt 176 g
Bernerhagen's H Black and Tan hane
föddes. 10,00 födelsevikt g klarade sig inte sov gott lilla du
Bernerhagen's Hulda Trikolor tik
föddes. 18,15 födelsevikt 188 g
Bernerhagen's Herbert Trikolor hane
föddes. 18,40 födelsevikt 226 g
Bernerhagen's Hanna Black and Tan tik föddes. 03,29 födelsevikt 210 g, vikt 7 ½ v 2022-12-18, 1520 g flyttar till Paula
| SE56389/2022 | Bernerhagens Herbert | H |
| SE56390/2022 | Bernerhagens Hubert | H |
| SE56391/2022 | Bernerhagens Harald | H |
| SE56392/2022 | Bernerhagens Hanna | T |
| SE56393/2022 | Bernerhagens Hilda | T |
| SE56394/2022 | Bernerhagens Hilma | T |
| SE56395/2022 | Bernerhagens Hildur | T |
| SE56396/2022 | Bernerhagens Hulda | T |
Nu är valparna registrerade på SKK ( Svenska kennel klubben) har kommit.
Bernerhagen's Hildur Trikolor tik föddes. 07,37 födelsevikt 176 g, vikt 7 ½ v 2022-12-18, 1706 g flyttar till Marit
Bernerhagen's Herbert Trikolor hane föddes. 18,40 födelsevikt 226 g, vikt 7 ½ v 2022-12-18, 1567 g flyttar till Pauline
Ja detta med att vara uppfödare, är verkligen en resa,
fast denna valpning tror jag går till historien här på Bernerhagen.
Man förbereder, man väntar och väntar, minsta lilla tecken, vattnet går, en
krystning, ja hon är på G ....
Denna dag var en annorlunda dag kan man säga,
Juni hade bäddat under natten, var lugn på morgonen och på dagen, detta
var i Torsdags den 27 okt.
vi satt i stora rummet bredvid Juni o valp lådan, allt verkade lugnt,
men jag såg på ögonen o blicken att något var på G.
Inga krystvärkar ingen bäddning, men lite orolig ändå.
helt plötsligt så krystade hon till och
nr 1 en Blenheim hane föddes :-) kl. 17,14
så fin, vilken lättnad, nu är hon igång, så skönt...
MEN inget mer hände, tiden gick så vid 23 tiden började jag ringa runt till
djursjukhusen.
Ja kände att tiden rann iväg, jag visste att de var många, och inte en enda
krystvärk, men hon pigg o så.
Oron malde o malde, förr hade man någon typ av back up ifall ifall,
sånt finns inte nu, behöver man hjälp får man börja ringa runt precis då;
vi ringde veterinärer i Åmål, Säffle, Dingle, Tanumshede,
4 stora djursjukhus i karlstad, Kumla, ingen hade jour,
Mjönäs var stängt, alternativet var Strömsholm eller Göteborg 25 mil
enkel,
ingen kunde hjälpa oss, då är paniken ett faktum.
Till slut fick jag tag i en veterinär i Örebro, taget ...vi packade bilen
och ringde ena sonhustrun som kom hit.
Så drog vi, en resa på 19 mil enkelresa,
Med lilla valpen i kuvösen, den stora biabädden i baksätet brevid mej som
Juni skulle ligga i,
ifall någon valp skulle komma,
navelklämmor, sax, tvättlappar filtar m.m
vi skulle ringa 30 min. innan vi kom fram, äntligen skulle vi få hjälp,
stenen i magen rullade snabbare o snabbare,
hoppas de lever, ja bad till min lyckliga stjärna måtte allt gå bra.
Karlskoga tornade upp sig och vips satte hon sig upp och krystade ut en valp
nr 2 kl. 01,30 föddes den det hade hunnit bli fredag 28 oktober.
Allt var bra och jag var så jätteglad, allt var bra med den lille :-)
vi ringde veterinären 5 gånger inget svar.
Till slut stod vi utanför kliniken, vi väntade i 45 min. ingen svar o ingen
kom.
Till slut ringde han upp o frågade vad som hänt,
han sa att det var nått fel på växeln, och att vi kunde åka hem för att
hon troligtvis var igång nu.
modet föll, vi fick vända och åka hem.
Sagt o gjort vi vände hela förlossnings bilen å körde skutan hem mot
ovissheten, vad ska vi göra,
Men så kom vi på att när vi närmar oss hemåt så öppnar de i Karlstad på
djursjukhusen.
Väl i Karlstad satte hon sig upp, ja sa - kör in på Våxnäs till Mac D.
japp där i gräset kom
valp nr 3 kl. 03,29 pigg o kry och välmående.
Då kände vi att vi åker hem kanske har det lossnat nu,
sagt o gjort tillbaka i Säffle på väg ut mot Värmlandsnäs kört ca 1 mil ut,
då var det dax igen då kom
valp nr 4 kl 04,19
Allt kändes omtumlande men ändå rätt ok, stenen i magen fanns där
fortfarande.
In och bäddade och gjorde i ordning allt,
De små fick tutta, jag gav Juni druvsocker o vatten och Calici comb
(Ann-Marie Hammarlunds flytande kalk)
Juni ville ut och där kom
nr 5 kl. 05,21
Juni var trött o behövde vila, in o bäddade ner henne intill valparna
som åt och myste i värmen,
Juni sov, minuterna var som dagar...
Så till slut reste hon sig o upp, ur lådan for hon och
nr 6 kom kl. 07,37
sen la hon sig till ro igen, men allt var liksom ok, minuterna var
låååånga men allt flöt på som det skulle.
Inga tecken på hela tiden att något skulle vara galet, ingen slö tik,
inget grönt som rann,
så trots allt kändes det som en "vanlig förlossning" på ett vis.
Jag o gubben var helt slut båda två, vi satt hela tiden o stirrade i
valplådan
till slut sakta men säkert kom
nr 7 kl 10,00 men utan räddning.
Juni vilade igen men började bli orolig så vi gick ut, och där i gräset med
en krystvärk låg
nr 8 kl 18,15.
Hon var medtagen och väldigt slö, vi masserade henne och höll
henne varm hela tiden,
Juni sov o matade de andra, vi masserade o masserade.
Så var det dax igen, hon flög upp, gick en runda på golvet här, och ja han
fram å ta emot honom
nr 9 var född kl 18,40
Juni ville ut och kissa, när vi kom in var hon så lugn o glad,
vi badade och fönade henne torr, hon fick lite mat o vatten.
hela huset föll till ro, hela atmosfären var bara så lugn.
Hon var klar utan tvekan.
Nr 8 började piggna till lite, och imorse lördagen den 29 tuttade hon
för 1 a gången själv kl 09,15
Många tårar blev det under resas gång, både av glädje o förtvivlan.
Jag är så innerligt tacksam att allt gått så bra.
juni är så pigg och glad vilken fantastisk liten dam hon är, helt otroligt.
i skrivandet stund mår mamma Juni och alla 8 små juveler bra.
Jag ville bara dela med mej av denna solskenshistoria.
Detta är våran 95:e valpkull.
ua
7 år 
ua
11 år 5 mån