lite om gäss.
gäss kan bli uppemot 25 år gamla, de ruggar (byter fjädrar) 1 gång per år, gåsungarna är täckta av dun när de kläcks, de kan bada o dyka nästan med en gång, men det är inte fel att hålla dem ifrån badningen de första veckorna, äter gör de själva nästan direkt efter kläckningen.
när man kläcker gåsungar i maskin så blir de lätt tama och följer en vart man än går, men man ska vara försiktig med att få dem för tama, de kan bli lättretliga och även tappa bort intresset för andra gåsar, och då kanske de inte fortplantar sig .
gåshonan brukar börja göra rede tidigt på året kanske redan i januari-februari, man kan börja i mitten av februari med te x värpfoder, för att få igång dem med äggläggningen i mitten av mars. Gåshonan och Gåshanen hjälper till att passa äggen, under den här tiden kan de vara lite mer vaksamma och nästan lite arga om man närmar sig boet, gåshonan ligger på äggen i ca 4 v. Hon går bara upp för att äta och tvätta sig.
De behöver vatten för att tvätta sig, de vill gärna simma och parar sig gärna i vatten, inget måste med en damm, men gässen tycker om att bada, man kan ställa in en större hårdplast balja, det går också bra.
olika gåsraser värper olika många ägg, de flesta gåshonor värper ca 10 ägg innan de lägger sig, ska man plocka äggen för att Tex. lägga några i kläckmaskin, så bör alltid något ägg finnas kvar i redet, då fortsätter de att värpa ett 20- 40 ägg. man kan även prova att lägga äggen hos en ankhona eller en höna som är "lecksen" (ruvsjuk). Man kan ha 5-6 honor till 1 hane, ska man ha större flock så bör man ha flera hanar.
Gåshonorna kan vara lite petiga med att få in en ny hona i sin flock, då kan det vara bättre att spara några unggäss och låta dem växa upp i flocken istället. Men det finns honor som "adopterar" yngre gäss. Hanarna är lättare att byta ut i en flock, vissa honor kan "sörja" den andra hanen upp till något år, innan hon accepterar den nya hanen. Det är lätt att lära gässen tex. men ord eller läten eller handvisning när de tex ska gå in på kvällen, skärskilt läte när de ska få mat osv., de är väldigt läraktiga och lyhörda.
Gässen är gräsätare, och betar en hel del, gräs är deras huvudföda under sommaren, de behöver nästan inget tillägg under sommaren, vi ger dem lite allfoder och lite vete. Under vinterhalvåret så kan man med fördel ge dem havre, men man kan vänta med att ge dem för mycket allfoder eller värpfoder till efter nyår. Man kan med fördel ge dem lite vitaminer.
De kan ibland behöva lite extra tillsats av Selen, vi har ganska selenfattig jord här i Värmland, (i alla fall) så lite tillskott någon gång är inte fel, man får vara försiktig med selen för det kan vara giftigt i för stora mängder , det heter Tokosel vet. skrivs ut av veterinär.
Det är en liten hink på 800 g den kostar 282.50 kr det är ett pulver, man kan strö det på fodret , ser man att de blir lite vingliga i benen, så kan man ge dem lite uppblandat i vatten och spruta med en liten spruta i näbben, så man ser att de sväljer, det kan hjälpa, dosermåttet som är med är för 75 kg kroppsvikt, så man får räkna ut och se vad var och en behöver, ska man ge dem så är det var tredje vecka, men någon gång ibland räcker gott.
vi gjorde en tabbe när vi fick hem gåsungarna, vi gav dem färsk vete, och tydligen så var inte det så bra, de blev lite vingliga på benen och på den ena hängde vingen, liksom släpade i marken på ena sidan, ringde då veterinären och frågade om just selenbrist, men svårt att säga, fick rådet att ringa SVA, fick tag i en karl där som hade kläm på gäss, han avrådde oss att ge dem färskt spannmål, vi fick rådet att ge dem lagrad säg och tokosel, så de är bättre nu, vingen hänger fortfarande lite, vi ska nu prova med vitaminer.
Ibland händer att när gås o and ungar sätter vingpennorna att de liksom sprätter sig utåt, man har under åren hört när vi som mest höll på med ankor o gäss att det kan bero på arv, kläckning, en del kallade även det för "protein vinge" att de hade fått för kraftig mat i uppväxten, det brukar bli när dunen släpper och vingpennorna bildats, man ser då att det liksom brätter sig utåt istället för att vingen ligger intill kroppen, vi fick en av gåsarna de små Touoluserna som fick så, samma dag som jag upptäckte det, tog vi in den gåsen och lade en bit lakansväv över lade rätt vingen och tejpade runt den vingen så den låg som den skulle ha gjort, han fick ha så ca 10 dagar, när vi sen tog bort det så hade fjädrarna kommit ur "pennorna" och vingen var lika fin som den skulle ha varit , hade vi inte tejpat den, så kanske den hade fått gått så där med vingen hängande utifrån kroppen , istället för intill kroppen, det är bara att hålla tummarna att det får vara så nu, vi drog även ner på allfodert då, så nu får de bara allfoder på morgonen, sen får de bara vete under dagen, de betar för det mesta gräs , de växer och frodas , de är nu ringmärkta allihopa,
att kläcka ägg i maskin är inte alltid så lätt, det finns vissa saker man bör tänka på, temperaturen, luftfuktighet bl a.
idag den 26 augusti -09 har jag varit i kontakt med Ronny på Ruvmax per telefon, och fått lov att låna några saker från hans hemsida, jag har själv en Ruvmax maskin, en gammal nu, men fullt fungerande, Ruvmax hemsida http://www.ruvmax.se/ här finns det mesta man behöver veta om kläckning av olika fjäderfän och olika maskiner.
På Ruvmax hemsida under Lathund kan man läsa lite om hur det hela går till,
Ruvmax Ruvschema hittar du också där, klicka på önskad fågel, så är det bara att skriva ut
Genomlyser äggen gör man ca efter 10 dagar, de som är befruktade syns liksom en liten "spindel" i ägget man genomlyser lättast med en special lampa för genomlysning, men det går även med en ficklampa i ett mörkt rum, de som inte är befruktade tas ut ur maskinen, för att förhindra bakterier, är ägget obefruktat så ser det ut som på bilden ovan , men utan "spindel".
