Sagan om Isfolket

Böckerna 1-7

1.Trollbunden.
Det är år 1581.
Silje Arngrimsdotter är bara 17 år när hon drivs ut ur barndomshemmet efter att hela hennes familj dött i pesten. Ensam, frusen och full av sorg söker hon sin tillflykt i Trondheims gator, men där finns ingen räddning, där härjar pesten lika hårt som på alla andra ställen. Och vem vill hjälpa och värna om andra nu under denna mörka tid?

Silje vandrar vidare till likbålet för att värma sina frusna lemmar. När hon kommer fram ser hon en otroligt vacker man just ifärd att bli torterad, och Silje blir förfärad. Där möter hon också den mest skrämmande och fascinerande man hon någonsin sett, och han får henne att hjälpa den vackre mannen och de lyckas fly. Som tack får hon bo hos Benedikt Målare.

Men denne man som skrämmer Silje så mycket tycks dyka upp var gång hon behöver honom. Men de på Benedikts gård, där hon bor, säger att hon fått en farlig beskyddare. Hans namn var Tengel och han var av den legendomspunna och fruktade ätten Isfolket...

2. Häxjakten
Silje hade fått sin älskade Tengel och de levde lyckliga i Isfolkets dal.
De barn som Silje räddat undan en säker död, Sol och Dag, har fått en lillasyster, Liv. Den vilda Sol, som de funnit ut att hon är Tengels systerdotter har fått det fruktade onda arvet och Silje och Tengel börjar bli verkligt bekymmrade av vad hon kan hitta på. Men även om de är lyckliga längtar de ut ur denna trånga dal med de minst lika trångsynta människor. Men så är något på väg att hända. Något som är...fel...

Tengel börjar känna sig orolig, han har en obeskrivlig ångest, men kan inte riktigt säga vad det är. Sol är retligare än vanligt. Deras farhågor besannas när häxan Hanna ber dem komma till hennes hus. Hon har förutspått en katastrof, och om de vill ha livet i behåll bör de skynda ut ur dalen illa kvickt.
Och när Hanna spått något, slår det alltid in...

3. Avgrunden
Den drabbade Sol Angelica har nu blivit 20 år och vill ut i världen för att känna på livets alla fördelar. Sol har en dröm om att bli en lika duktig häxa som hennes föregångare, Hanna, och att få åka till Brösarps backar. Sommartid, vid varje fullmåne sades det att alla häxor samlades där. Men först ska hon åka till Danmark för att träffa brodern Dag.

Det blir ett kärt återseende för dem båda, men Sol trasslar till det redan från början när hon räddar livet på självaste domarens son med sina exeptionella förmågor.

När hon efter att ha avslöjat ett pack falska häxor och trollkarlar får häxstämpeln, måste hon fly till Sverige. Men allt eftersom tiden går märker Sol hur annolunda hon är. Hon söker den äkta, hängivna kärleken, men var finns den? Sina närmaste kan Sol hålla av, och för dem kan hon gå genom eld och vatten. Ja, till och med offra sitt eget liv...

4. Längtan.
Hon kallades tisteln för att hon var så klumpig och tjock. Men Yrja Mattiasdotter som hon hette, var egentligen en mycket godhjärtad och fin varelse. Som av en händelse får hon vara med när de tre Isfolksbarnen Tarald, Sunniva och Cecilie växer upp. När de blir äldre upptäcker Yrja till sin förskräckelse att hon är förälskad i Liv och Dags son Tarald.

Han å andra sidan ser bara åt sin vackra kusin Sunnivas håll. Sunniva är Sols och Hemming Fogdedråparens dotter. Sunniva har ingenting av Sols krut i sig, men desto mer av Hemming Fogdedråparens sätt att snyfta sig till folks medkänsla. Kärleken är blind, och det går som det går. Sunniva blir med barn, och föder det mest avskyvärda troll som blir kallad Kolgrim. När han för första gången slår upp ögonen, så tänker alla det samma; Hur kan ett litet nyfött, oskyldigt barn se så ondskefullt ut?

 5. Dödssynden.
Det är mitt under det 30-åriga kriget, men det märker inte unga Cecilie Meiden mycket av. Hon har det nog med sina personliga problem

Det hände när hon kommit hem till det kära Gråstensholms socken från Danmark där hon arbetade som barnflicka åt Kirsten Munks barn. Tarjei hade då upplyst henne om att hennes goda vän Alexander Paladin hade en speciell läggning. Hur kunde hon då ge efter för en man, som till råga på allt var präst, bara för att han hade samma vemodiga leende som Alexander? Cecilie rasar, för det korta mötet hade till hennes förskräckelse fått följder.

När hon kommer tillbaka till Danmark ser hon att även Alexander Paladin råkat i trubbel. Hans annorlunda egenskap har blivit avslöjad och nu står han inför en rättegång. Och får kung Christian XV reda på att han ljugit för honom, ja då visar han ingen nåd...

 6. Det onda arvet.
Tarjei Lind av Isfolket är familjens stora hopp och geni. Han hade ärvt Isfolkets skatt av farfar Tengel och lovat honom att när det är dags, finna en värdig arvtagare till den. Det brukar vara den drabbade i generationen som får skatten men i Tarjeis egen hade det inte upptäckts någon. I generationen innan var det den berömda Sol, och i den efter är det trollet Kolgrim, som ännu döljer sog bakom en relativt snäll fasad.

Men Tarjei har hört farmor Silje viska för sig själv ibland: "Nej, han måste ha fel. De är så fina allihop, inte kan jag se några gula ögon här inte". Någon är det, och det kan vara vem som helst...

Tarjei har nu bestämt att Isfolkets skatt och trolldomsmedel ska gå till Mattias, med de milda ögonen. När Kolgrim får reda på det så försvinner Mattias ganska snart. Och efter försvinnandet har Kolgrims ögon blivit alldeles blanka och belåtna...

 7. Spökslottet.
Unge Tancred Paladin blir mycket besviken när han inte får åka till Nederländerna med Leonora Christines man och följe. Istället får han åka till sin faster Ursula på Jylland, något som han först inte alls är särskilt förtjust i. Men besvikelsen vänder, när han mötte en rädd flicka på flykt i skogen.

Tancred blir förälskad och kan inte glömma henne, men när han senare ville träffa henne inser han att det är något som inte står rätt till. Han stöter på ett slott, som enligt andra inte längre skulle existera, och möter en kvinna som har varit död i många år. Han trasslar in sig mer och mer, och till slut blir han till och med beskylld för mord...

Detta var lite ur de 7 första böckerna...